Etikettarkiv: näring

Tillbaka efter lite semester kan man säga

Hej fina ni!

Förlåt att jag inte skrivit på ett tag! Eller, jag kanske inte behöver be om ursäkt, men jag hade ju tänkt skriva för ganska länge sen och gjorde bara inte det. Har njutit av att bara vara med min familj när de varit lediga. Det har liksom bara flutit på. Jag mådde fantastiskt bra efter jag kommit hem från Tyskland! Bättre än jag mått det senaste året! Cyklade runt i Malmö som ”vanligt”. När jag skulle till vårdcentralen för att ta prover & få omlagt min picc-line, så cyklade jag hemifrån vid 10-tiden, var på vårdcentralen, sen shoppade jag, strosade runt på stan, lunchade, strosade, träffade vänner & fikade… och var inte hemma förrän vid 18.30 på kvällen igen! Och jag var eten ens trött efter det! Kommer inte ihåg när jag hade sån energi senast!

Veckan därefter hade jag cytostatikabehandlingar igen, och då började jag må lätt illa för första gången. Det är ju en biverkning man kan få. Sen dess har jag haft det lite hela tiden. Blir även lite åksjuk. Att spy är något av det värsta jag vet, så jag kan hålla mig i det längsta för att slippa det. Och peppar peppar… än så länge har jag inte spytt. 🙂 Jag har mått mindre bra sen förra cytostatikan, haft mindre energi, mycket mindre aptit, haft mer problem med trög mage och nu i helgen även en otrevlig hemorrojd. Det sistnämnda är inte alls roligt, usch och fy! Men… trots att jag haft det så, så mår jag bättre än de flesta andra som går igenom samma som mig har jag förstått. Och jag har mått mycket bättre än jag hade förväntat mig. Jag är övertygad om att det är tack vare min Tysklandsresa, min kosthållning (autoimmunt kostprotokoll kan jag väl säga att jag följer) och alla mina kosttillskott!

I måndags var jag och träffade min läkare (professorn på isotopavdelningen i Lund). Var lite nervös inför det besöket eftersom jag kände mig lite trött och svårt med fokus efter en tuff helg med hemorrojdbesvär. Varken han eller hans kollega har ju varit så positiva till det här med Tyskland. De har ju undrat vad Dr Henning Saupe är för en… ”Vad för sorts läkare är han? Vad hette han sa du? Vad hette kliniken sa du?” Den kvinnliga läkaren sa till och med vid ett tillfälle: ”Är han ens läkare? Det kan man inte vara så säker på på såna där kliniker.” Då blev jag ganska irriterad kan jag säga! Inte nog med att jag jobbar på för fullt för att må så bra jag kan och ta mig igenom detta, så ska jag bli bemött på det viset också!
Så jag ville känna mig stark inför mötet i måndags, för att orka med eventuella liknande ”påhopp”. Han mötte oss på väldigt gott humör, var lite skämtsam till och med. Han sa att ”du ser ju ut att må väldigt bra, förvånande och ovanligt bra för att vara i det här läget av behandlingen!”. Väldigt trevligt att höra! Det har jag fått höra nästan hela vägen, både av sjukvårdspersonal och nästan alla jag möter. En sköterska på vårdcentralen blev lite tårögd sist jag skulle gå därifrån, och sa till mig; ”Jag måste säga att du är fantastisk! Ja, hur du hanterar… ja du är fantastisk!” Jag blev också rörd och väldigt tacksam! Jag är själv förvånad över hus pass bra jag mått måste jag säga, men jag har inte ansträngt mig för att vara så, jag har bara liksom ”varit mig själv”. Känner inte att jag haft någon fasad på något sätt. Det har varit naturligt. Just nu känner jag däremot att jag börjar gå igenom något annat. Men mer om det sen. Åter till måndagen. 🙂

En annan anledning till att läkaren var så glad & positiv var nog att mina värden ser så bra ut. Jag tog en hel massa prover i fredags, bl a S-NSE, som kallas en tumörindikator. Den hade visst varit 41 i början av denna resan. Nu är den 15, och man räknas som frisk vid 17!!! Han sa att det är många andra faktorer som vägs in i hur statusen är, men det är VÄLDIGT POSITIVT att det värdet är så bra! YEY!!!

Han skickade en remiss till att de ska ta upp mig på ronden/ en konferens de olika läkarna från de olika avdelningarna har för att diskutera mig. Detta blir den 8/9. Jag kommer att göra en PET-CT den 31/8 för att se tumören samt eventuell spridning. Sen kan det tänkas att det blir en gastroskopi efter den där konferensen. Antagligen får jag inte besked förrän veckan efter konferensen på vad de sagt där. Sen sa han att han TRODDE att operationen kommer att göras så fort som möjligt efter den konferensen, antagligen inom 2 veckor. Så då blir det typ i mitten/ slutet av september. Jag trodde att den skulle bli tidigast i oktober.

Och… hela tiden är det operationen jag känt/ känner mig mest rädd/ orolig/ nervös inför. Så det påverkar en del hur jag mår just nu. Fokus är att stärka mig både fysiskt och nog mest mentalt inför den. Den är min största utmaning på hela denna resan tror jag. Just att jag inte vet så mycket om den, hur jobbigt kommer det att vara, hur länge måste jag ligga inlagd på sjukhus, hur kommer jag att må efteråt, måste jag sondmatas och hur länge, hur blir det att börja äta efteråt, hur blir mitt näringsupptag…? TUSEN tankar och frågor snurrar i mitt huvud!

Och detta på samma gång som semester och det vi kallar sommar drar sig mot sitt slut. Hösten och vintern är inte min favorittid på året, det är våren och sommaren. Och det här med att vara sjukskriven och ensam när alla andra är i skolan och på jobbet, det känns jättejobbigt!!! Så jag efterlyser VERKLIGEN sällskap! Telefonsamtal och besök är SÅ VÄLKOMNA!!! Jag TROR att alla/ många tänker att jag har så många runt om mig som stöttar, så att just du inte behövs. Men det gör du! Det har inte varit alls många telefonsamtal eller besök faktiskt. Nu menar jag inte att låta gnällig och vill inte heller försöka ge någon dåligt samvete. Jag FÖRSTÅR att man tänker så. Och nu under sommaren har det inte varit så farligt eftersom familjen varit ledig. Och under 1,5 veckor efter jag hade varit i Tyskland så kändes det som att alla hörde av sig på en och samma gång, och det var den enda perioden då jag hade saker inbokat på hela sommaren. Vi hade en släkthelg vid Ringsjön, sen hade jag mina 3 dagars cytostatikabehandling och därefter var vi i Ystad med Patriks familj i 3 dagar. Det var det ENDA vi hade bokat, och just då kändes det som att ”alla” hörde av sig och ville ses… och så kunde jag inte! Jag VILLE ju och hade längtat, men så var jag tvungen att säga nej. Det är inte helt lätt att ringa alla och fråga heller känner jag… dels så tänker jag att ni har så fullt upp med era liv, jobb & vardagen, så jag vill inte störa er. Därför uttrycker jag här & nu min största önskan… när du har en stund över från slutet av augusti och framåt, så önskar jag och blir SÅ GLAD över om du hör av dig i ett telefonsamtal och kanske kommer på en stunds besök! Jag lovar att om jag ligger och vilar, så svarar jag inte. Du behöver inte oroa dig över att du stör mig! Lämna ett meddelande eller skicka ett sms om jag inte svarar. Jag lovar att jag blir JÄTTEGLAD över det!

Oplanerad bloggpaus

Jag började skriva detta inlägg den 16/8 och tänkte avsluta och posta det dagen efter. Dock mådde jag så dåligt efter den cytostatikabehandlingen, mådde vääääldigt illa! Hu! Så jag klarade inte av att skriva klart det då.

Men, vet ni… torsdagen den 17/8 hade jag min SISTA cytostatikabehandling!!! TJOHO!!! Underbart! Så glad att slippa det framöver! Dock hade jag det kämpigt med illamående. Dagen efter var jag tvungen att försöka fokusera på att packa eftersom jag reste till Tyskland igen på lördagsmorgonen tillsammans med min älskade syster Anette. Så jag är här nu och mår underbart! Skriver ett separat inlägg om det.

Sista cytostatikabehandlingen!!!

Insamlingen fortsätter…

Ni är alldeles FANTASTISKA! I skrivande stund har det kommit in 227 st betalningar och summan är… 81.961 kronor!!! UNDERBARA är ni!!! TACK TACK TACK!!!

Läs gärna om hur insamlingen kom till och vad bakgrunden till den är HÄR.

Utdrag från inlägget min vän skrev:
”Behandlingen i Tyskland, kosttillskott och specialkost får Ellinor såklart betala själv eftersom det är alternativ medicin, då är det plötsligt pengarna som styr om man ska kunna behandla så effektivt som man behöver. Ellinor skulle behöva 2 x 1 veckors behandling på kliniken i Tyskland och det kostar ca 130.000 SEK plus resekostnader, kosttillskott etc.”
Nu är jag i Tyskland och denna veckan kostar 65.000 SEK plus flygresor, mediciner och kosttillskott… puh. Så det är en hel del.

Så här du hjälpa:

Swish: 0707-232883 Mottagare är Ellinor Nilsson.
Bankkonto: 8214-9, 964 106 655-1 i Swedbank

För dig som inte är i Sverige:
IBAN: SE92 8000 0821 4969 3404 4147
Bankens BIC: SWEDSESS
Kontohavare: Ellinor Nilsson
Bankens namn: Swedbank

TACK för all hjälp!!!! KÄRLEK! <3

Ta hand om dig! Det gör jag verkligen också!
KRAM!
/ellinor

Kost & näring…

 …det s.k. alternativa

Jag kom på att jag inte alls nämnt vad jag gör förutom cytostatikabehandlingarna och att jag ska resa till Tyskland. Det är så självklart och naturligt för mig, så jag har inte ens tänkt på att jag kanske skulle skriva om det. Jag tar nämligen alltid tillskott av olika slag och det har jag gjort sen många år nu. Runt 2001 blev jag rejält, vad man då kallade, utbränd. Innan dess tänkte jag inte så mycket på vad jag åt eller om det var näring i det, bara det var gott och att jag var sugen på det just då. Och det tog ännu ett tag innan jag började bli medveten om det.

Akupunkturen och den utbildningen var en början då jag började inse att det jag stoppar i mig påverkar mig. Det var kanske i den vevan också som ”Du är vad du äter” med Anna Skipper gick på TV, och jag hittade boken ”Den självläkande människan” av Sanna Ehdin. I år är det mitt 13:e år med mitt företag Enerqikliniken. Och precis när jag var nystartad gick jag min första utbildning inom kost & näring… ”Mag- & tarmhälsa” i Alpha Plus regi. Wow! Det var så bra, och jag fattade knappt hälften den första gången. De pratade om leverns fas 1 & fas 2 & en massa annat som jag inte hade en aning om. Alpha Plus startades av Peter Wilhelmsson, som jag hade läst om på Sanna Ehdins blogg precis innan. Peter är en fantastisk närings- och funktionsmedicinare med över 35 års erfarenhet, och inte minst har han blivit en mentor och vän genom årens lopp. Jag har nämligen gått i princip alla utbildningar som varit i Skåne och även en del i Stockholm under de senaste 13 åren.

Det var när jag kom i kontakt med dessa utbildningar inom kost och näring som jag fick ”den sista pusselbiten” till att äntligen få tillbaka energin efter min utbrändhet. Akupunkturen, qi gong, yoga och lite annat hade gjort mycket. Men det var när jag ändrade mina kostvanor och började ta bra kosttillskott som jag började må riktigt bra igen. Mer energi, fungerande menscykel och mage-tarmar…

Så därför har jag inte riktigt tänkt på att nämna vad jag gör, eller försöker göra, varje dag. Jag har dels fått råd av Dr. Henning Saupe på Arcadiakliniken, sen även av en kollega på IFM-kliniken i Falun och från andra kollegor som har resulterat i att jag just nu tar följande:

  • ProteaZym – proteinenzymer, proteas. För ett antal år sen var jag på en utbildning med Dr. DicQie Fuller som själv botat sin cancer i tarmarna med hjälp av hög dos av just dessa enzymer. De ska tas mellan måltiderna för att gå ut i kroppen och jobba, tar man dem till maten så hjälper de till att smälta den.
  • Pau D’Arco-te – jag kokar upp 1 liter som jag sen dricker under dagen.
  • Liposomal vitamin C
  • Kolloidalt silver
  • CBD-olja
  • Vitamin D3 15.000-18.000 IE / dag
  • Cellsyre i mitt vatten
  • Vitamin E Plus, som innehåller mycket selen
  • B-vitaminer; Metyl-B-Plex och B-relax.
  • Gurkmejashot, fast nu har jag glömt göra ny… måste komma ihåg att göra det.
  • Keso / kvarg/ kesella med linfröolja
  • pH-balans
  • Psylliumfröskal vid behov
  • Smoothie varje dag med bra proteinpulver (olika från Alpha Plus),  lecitin, mighty greens (alger, gräs & annat) och rödbeta i.
  • Probiotika
  • Sen tar jag även smärtstillande medicin och vid behov median som får igång tarmarna
  • Väntar på att få hem mariatistel och vitamin B17 också.

Jag tror det var allt. Puh. Så ni ser, det är en hel del att göra varje dag. 🙂 Fick idag veta att mitt blodvärde gått ner från 115 till 105 på en vecka, så jag ska se till att få i mig mer mörkgröna bladgrönsaker och får eventuellt köpa hem Ferronol också för att få upp det. Men mina blodplättar är väldigt bra, vilket de var nöjda med. Just min cytostatika har nämligen som vanlig biverkning att påverka blodet, därför måste jag kolla det varje vecka.

Nu ryker håret

På tal om biverkningar… Sen i söndags har jag börjat tappa hår, och i morse blev hårborsten väldigt full av hår. Så imorgon eftermiddag rakar vi av håret. DET kommer att kännas. För hittills känner jag mig fortfarande som att det är overkligt och att det handlar om någon annan… eller jag vet inte… jag känner mig ganska ok mentalt i alla fall. Men det här med håret blir ju väldigt tydligt. så det är som en ”mental tröskel” jag ska över. Jag vet att jag kommer var ok med det sen och jag vet att håret kommer tillbaka. Men just imorgon kommer det nog att kännas. Lägger ut bild sen. Tänk gärna lite extra på mig imorgon eftermiddag.

En fundering om insamling

Jag har fått en hel del meddelanden från er vänner som tycker att jag borde sätta igång en insamling med tanke på min fråga om hjälp med fonder och att Tysklandsresan kostar en del. Många bäckar små… är till stor hjälp!!! Skulle gärna få lite tankar kring det och tips om hur man gör det smartast, enklast och bäst i så fall. TACK på förhand!

Ha en fin kväll & ta hand om dig!
KRAMAR & KÄRLEK! <3
/ellinor